Ont=allvar
Allvar=kryckor
Kryckor=vila
TADA!!
Jupp,,, She’s back!!
Liiite smartare, liiite svagare, liiite tjockare.
Då dom flesta redan ligger i sommarform så är det dax för mej att kliva ur rehabformen och kämpa för höstformen.
Planerar marathon revansch. Växjö marathon. 22 okt.
Perfekt!
yogasalen
Tillsammans med god aptit, balans och medveten träning börjar nu resan mot den bästa relationen någonsin.
Den mellan mej själv och min kropp…
Nu kör vi!
//Sofia ”The ‘never give up’ Angel”
Kan någon snälla förklara detta fenomen för mej för jag förstår ingenting!! Hur kommer det sej att, efter 6 veckors löpvila/rehab och bara 2 veckors försiktig löpning gör att jag klipper in med 18 km i rekord tempo?! Utan att det var jobbigt?! Hur är det möjligt?!
Första veckan efter rehab var tung. Mycket tung. Tunga trötta fötter och ben kämpade sej igen dom korta rundorna. Konditionen var som bortblåst, och fler hjärnspöken än någonsin gjorde entré.
Vecka 2,,, nja,, inte var det mycket bättre då heller. Kunde öka distansen men inte farten.
Vecka 3. Då händer det något. Då är det precis som om jag aldrig har varit skadad! Flyger fram med lätta steg och ser, till min STORA förvåning att det går snabbt. Riktigt snabbt! Snabbare än någonsin! Utan allt för stor kraftansträngning…
Jag är stum!
Och sååå glad!!! Detta måste betyda att korten spelades rätt under rehab. Fortfarande rädd för att riva upp skadan såklart men så glad över att se, och känna, hur kroppen svarar när jag ber den prestera.
Nu kan jag lugnt luta mej tillbaka och med ett litet smile längta till nästa helgs Göteborgsvarv..
Så här glad blir man när milen klockas in på nytt PB! ( strax innan Götaälvsbron slängde jag mej i gräset av ren lycka!)
Vi ses nästa helg!
//Sofia ”The Flying Angel”
Att tvingas till löpvila i detta väder är som att skicka in en unge i godisbutiken utan pengar. Knalla runt och dregla bland klubbor och smågodis utan att få smaka. Känna den söta lukten och hur det vattnas i munnen. Stackars barn..
Meeeen! För att få köpa så måste barnet ha pengar och det får dom endast genom att lyssna och göra så som dom är tillsagda! Punkt!
Gör som jag blir tillsagd. Hoppar i poolen igen, springer några rundor och ber att just detta passet är det som får mej på fötter igen!
Släpp ut mej, ge mej GODIS!!!
Nej nej, inte sånt godis..
Sånt här godis! Mitt godis! Det som får mej omöjligt still.
Samma inverkan på min kropp som godis av det första slaget har på barn. Massa energi!!!
Men det får gott vänta, och den som väntar på något gott..
Istället slänger jag av mej kläderna, låser in min längtan i skåpet och låter kroppen röra sej som den vill, i vatten.
Allas blickar fastnade på den konstiga tjejen som i sekund ett hoppar fram på kryckor för att i sekund två förvandlas till delfin…
Vad gör man inte för att få sitt godis…
//Sofia ”naken men inte rädd”
Sådär ja!
Hoppade iväg med väskan på ryggen för att övervinna min badhusskräck. Hua, ryser vid namnet. Baaadhuuuuus. Men vad gör man inte för att behålla dom där små löparmusklerna som jag kämpat så hårt för att få.
Löste månadskort i kassan och hoppade in.
I omklädningsrummet möts jag av rumpor. Fram och bakrumpor. Nakna kvinnor överallt. Stola, vackra och dom fullkomligt älskar det! Dessa vackra kvinnor, i alla former. Dom flesta i pensionsålder. Det är liksom som om alla älskar att visa upp sej. Älskar att visa sin kvinnlighet. Dom står där med sina härligheter, och pratar om väder och vind. Vilket konditori som är bäst, och vart dom köpt trosorna.
Ni är för härliga!!!!!!!
Å så lilla jag… Med badhusskräck. Men med det bemötande så gick skräcken över. Jag kände mej lika stolt som dessa nakna, storbystade kvinnor.
Väl i vattnet så kunde jag äntligen röra mej igen. Behövde inte tänka på att inte belasta. Lät bara kroppen få röra på sej, lite som den själv ville. Som en delfin. Simmade några längder som uppvärmning. Skönt!
Då var det dax att hoppa i västen.
Halvbekvämt men väl fungerande.
Det blev hela 40 min. Svårt, jättesvårt. Att inte tippa framåt, eller bakåt. Att endast fokusera på teknik samtidigt som det var vansinnigt jobbigt! Flåsade på rätt bra, och benen fick en rejäl omgång. Mjölksyran kom snabbt krypande. Utan att pulsen var allt för hög. Med andra ord ett riktigt bra styrkepass!
Första men definitivt inte sista gången!
Tillbaka ut i omklädningsrummet, till alla rumpor och storbystade kvinnor.
Dessa kvinnor som varv, på varv, på varv simmade runt mej under en timmas tid! Vilka Kvinnor!
Klev ut från omklädningsrummet som en ny människa. Med rosiga kinder av bastuns värme och mycket trötta ben.
Som en ny människa.
Som en nyponros…
//Sofia
Då är dagen här! Då planen formas hur jag ska ta mej tillbaka ut på banan igen. Fortast möjligt, såklart. Vänta är inte riktigt min grej. Och just därför befinner jag mej i denna situationen. För att jag inte kan vänta, och vill så gärna ha fina resultat, omedelbart, helst igår. Men med den inställningen så kan det lika gärna sluta som nu, på soffan. Men nu, mot sjukgymnasten!
*hoppar iväg*
Hos sjukgymnasten blev det klara, raka och underbara besked!
”Spring på du, Sofia. Hoppa i bassängen och träna vattenlöpning. För jag ser ju på dej att du vill springa.. Spring du, så mycket du vill, i vatten, men sätt absolut inte ner foten i botten.! Cykla kan du också göra, bara du sätter pedalen på hälen istället.”
Tjolahoppsansa va glad!!! Jag får springa!!!!!!! ( i vatten då)
Fick med mej massa tips och trix för att behålla rörligheten i foten och styrkan i benet. Även en trolig orsak till varför skadan uppkommit.
Har tydligen väldigt liten trampdyna vid stortån. Så foten har blivit felbelastad.
Inte konstigt att den gick sönder. Bara till att gjuta sulor då! Så det inte händer igen…
Men imorgon packas badkläderna ner och mot första bästa bassäng. Då ska här springas! Planerar en lätt runda på 7-8 km dvs ca 40 min.
Tror ni jag längtar efter att få känna pulsen slå och höra snabba andetag?!
Lycka…. Ren och underbar lycka..!
Frågan är nu bara vilken av alla 14 bikini som ska få äran att klä den bleka kroppen. Eftersom jag inte äger någon baddräkt.
Ler.. Undra hur mycket tuttarna kommer att hoppa i dom där små tygbitarna.
// Sofia, Glad med hoppande bröst!
Under den tiden som tjära kontinuerligt förgiftade mina lungor, då skulle kroppen trimmas. En DVD video inhandlades, där några konstiga övningar visades, något kallat Pilates. Nyfiken som jag är av naturen så var jag tvungen att prova.
Jo, visst åkte skivan in i dvd:n ett par gånger men sen var det inte roligt längre. Det var ju jobbigt! Och det är väl sånt som tillverkarna lever på. Att folk köper men sen tröttnar.
Anyway,,
Har inte tagit mod till mej att kasta bort den där skivan, och tur är väl det! För jösses så bra den är!!! Speciellt nu när min träning måste utföras på golvet. Utan att anstränga foten.
Pilates är verkligen en underskattad träningsform. Speciellt för löpare då bål ligger i fokus. Bål och höftmusklatur. Sånt som är så otroligt viktigt och som löpare gärna glömmer bort. Nackdelen är väl att den inte är allt för pulshöjande. Det saknar jag.. Annars, Rackarns så bra!!!
Denna fina DVD skiva köptes 19hundra farfar och finns nog inte kvar på marknaden. Säkert något antik. Säker helt ute. Men vad gör det när den fortfarande fungerar!
Work your powerhouse. Pull your bellybutton in to your spine.
//Sofia
