Distansrekord och tårar….

Jag är så nöjd. Idag är en bra dag..!

Med vätskebälte och fickorna fulla med energi så bar det iväg.  Utan plan, utan färdig runda. Bara ut och så får vi se vart jag hamnar.  Men så bra det blev! Stadigt intag av vatten och extra energi så kan man komma riktigt långt. Jag vet ju inte riktigt hur man ska lägga upp ett långpass, taktikmässigt. Har bara hört att det ska gå saaakta! Nu förstår jag.

Min familj gav sej ut på en liten shoppingtur till Kungsbacka och jag gav mej ut på mitt äventyr.

Vinden slet i mina kläder, regnet piskade mina kinder men jag ville inte sluta springa. Energin i fickorna tog slut men inte jag. Vattnet tog slut, men inte jag. (gästerna tittade lite konstigt på mej  när jag kom inrusandes på en pizzeria för att fylla upp min vattenflaskor)  Jag sprang och sprang, mot Kungsbacka,  tills jag insåg att jag faktiskt inte visste vart jag befann mej. Stannade en annan löpare, lite desperat. -Vart är jag?! ”

-Vart ska du?,frågade hon.

-Jag vet inte riktigt, mot Kungsbacka. Jag började vid Slottskogen i Göteborg och nu vet jag inte vart jag är.

Den där stackars kvinnan trodde att jag hade blivit helt galen. Hon sprang tydligen ca 2 mil i veckan och här kommer jag dundrandes, från Göteborg som  var, där vi möttes, 22km bort. Efter lite höger där, vänster där beskrivning så befann jag mej på trygga vägar igen. Ett samtal från familjen, ”Vart är du? ”Ska vi hämta dej?” Hade dom inte kommit där med bilen så vet jag inte hur lång rundan hade blivit. Men längre än vad den blev, det är ett som är säkert. En vecka kvar nu till NYC Marathon och jag är taggad till tusen! Min första mara, jag här och dom där. Ler…

Jag vet,,, jag är lite lätt galen… men på ett härligt sätt..

 

Godmorgon!

Upp å nicka! En härlig höstdag, dagens löpning avklarat. Kvittrar…

Knappt en vecka kvar…

Lite över en vecka.. Två år och en vecka.. Då är det min tur! Då kommer jag att stå där på startlinjen, förväntansfull och taggad till tusen.

Yes, då är det min tur… det är ju bara ca 740 dagar kvar. Vilken innebär, i runda slängar, 500 träningspass.

I will make it! I know I will.

Mind over body, but mind your body!

// Sofia

Markus Torgeby!

Markus,,, vilken kille, vilken glädje! TACK!

Vi samlades i skatås, jag och ett gäng till. Minns inte riktig hur många vi var, det känns lite ointressant. Jag var ju där för MIN skull.

Nåväl… Uppjogg  10 min…  löparskola med hopp och höga knän. Jösses vad svag jag är i mina ben! Orkar ju ingenting. Det kändes lite jobbigt att se hur otroligt vältränade och duktiga vissa deltagare var. Men, I´m right behind you!

Stegringsintervaller. Med stegring menas sakta jogg sen öka öka öka öka till max fart. Första 15 sec stegring, ståvila 15 sec. 30 sec stegring, vila 30 sec, 45 sec stegring, vila 45 sek och så börja om från början igen. Detta gjordes 3 ggr. Skönt att få köra igenom kroppen lite. 

Avslutade med bål styrka och nerjogg. Låter kanske lite men det pratades ju en hel del, alla hade frågor såklart. Hurdå, varför, hur menar du, gör jag rätt osv.. Självklart drar detta ut på tiden men vi var ju alla där för att lära oss och jag sög i mej som en svamp iallafall.

Nästa tisdag så kör vi igen och då är det ”trösklar”.. Ja, vad det nu innebär, det får jag veta på tisdag.

//Sofia

Ett nytt mål, springa ifrån grannfrun!

Tänk, grannfrun är bättre tränad än jag! Det var ju jag som skulle dra med henne ut, inte hon som skulle släpa på mej.  Retligt! Hon hade ju inte 18 km i benen sen i lördags dock men ändå.( suckar) Jag ville så gärna känna mej stark och lätt, jo men visst, hon flög fram, jag kröp. Bort bort bort alla hjärnspöken, här är det jag som är Lätt, Snabb och Stark! Vänta du bara Linda, jag tar dej på Sylvesterloppet!

Annars, jo tack, bara bra. Jag ser verkligen fram emot morgondagens träning i skatås. Träna för Markus Torgeby! Jora, man tackar! Om kameran ska med? Givetvis! Om det är ok för dom andra deltagarna. Jag vill verkligen inte trampa på några känsliga tår.

KL 18.00 imorgon, då ska det få svida rejält i benen!

Vi ses//Sofia

 

 

Huvudet är tillbaka!

Åh vilken härlig känsla! Jag är tillbaka och nu ska jag aldrig låta det lilla ”du kan inte” monstret komma åt mej igen.

Jag är GRYM! Jag Kan! Stark, Lätt, Snabb,!

Lalala.. kvittrar…

Tappat lusten totalt…

Det är inte roligt nu,…. inte alls. Tror jag skiter i det här och tar mej en redig fylla istället. Vilket skulle resultera i att jag får ångest i en vecka och att jag aldrig förlåter mej själv.. SÅ, vad ska jag nu göra…!? Ångest eller inte ångest… I vilket fall som helst så måste jag tänka om och sluta tänka. Låter det konstigt?! Jag har nämligen just upptäckt att det är tankarna som stoppar mej hela tiden. Tankar som , jag orkar inte, jag klarar inte detta, mina ben kommer inte att orka. Känner ju själv att så fort jag tänker Lätt, Snabb, Stark så går det bättre.. i nån km å så kommer dom gamla tankarna tillbaka.. jag orkar inte..

Nä! Nu får jag skärpa mej! Såhär kan jag ju inte hålla på!

BRYT IHOP, KOM IGEN!!

River mitt hår..!!!

Jag blir tokig! Kan någon snälla ge mej en snabbkurs i WordPress och även om datorer i allmänhet!? Jag fattar ingenting. Försöker att lägga upp mitt nya träningschema men jag lyckas inte. Snart skriver jag ut det på datorn och knäpper ett kort. Så kan jag lägga in kortet sen. För det vet jag hur man gör!

//miss Blondie

Total lycka!

Tänk, att den där tyska matvarukedjan kan ha så fin fina grejer ibland. Och till inget pris alls! 129kr/del. Det är ju så man nästan ramlar baklänges av det låga priset. Fullt fungerande underställ för höstens och vinterns långa distanspass. Härligt! Nu är det bara dubbskor som fattas. Sen är jag fullt utrustad för snö och iskyla! Häng på nu, för nu börjar det hända grejer!
// Sofia

Första passet efter Sävedalsloppet.

Härligt! Så skönt det känns att allt faller på plats. Ikväll gav jag mej ut på, vad jag trodde skulle bli, ett längre distanspass. Tiden sprang iväg innan jag väl kom ut så det var bara att inse inte att det inte kunde bli så långt. Mycket nöjd är jag iallafall! Det kändes helt underbart!! Jag provade på lite olika löpsteg under detta passet. Åh va kul! Hur ska man springa igentligen?! Nåväl, idag kom jag iallafall på hur det kändes bäst och så har jag inte sprungit innan. Rätt eller fel, det får någon annan avgöra. Tog kontakt med en tränare idag för att få lite tips och  trix på hur jag kan förbättra det som jag behöver jobba med mest, löpsteget. Ett fint steg=hälften vunnet! Återstår att se om han vill anta denna utmaning. Jag har även tagit kontakt med Filip Plan, grundare till Viktman,(www.viktman.se) för att få tips om bra löparmat. Ska jag träna på allvar så ska det ske på allvar! Inget fusk här inte!

Efter dagens pass så slog det mej varför jag gör detta. Vad belöninen är förutom god hälsa. Kom fram till att känslan är belöning nog. Känslan av att vara trött i kroppen men pigg i sinnet. Av att känna sej duktig och frisk. En sån känsla vill jag nu förmedla till er alla. Om man inte har upplevt den så måste det göras. Ta på er ett par sköna skor, ta en rask promenad (om ni inte vill springa). Känn höstens alla underbara dofter och vinden mot era kinder.  Visst kan det kännas lite jobbigt innan man väl kommer ut, men tänk då på hur underbart det känns när ni kommer hem igen!

//Sofia